loooligt

jag tror aldrig i hela mitt liv jag har varit så uttråkad som jag är i denna period av mitt liv. det händer INGENTING. allt är tråkigt. vill bara grina varje morgon när klockan ringer, på jobbet är jag som en zombie och orkar inte prata eller skratta med mina härliga jobbisar, jag bara sitter där och jobbar/stirrar i taket och lyssnar på gaga på repeat i ipoden. inte ens gaga gör mig pepp. efter jobbet går jag och tränar vilket bara gör mig frustrerad eftersom mina benhinnor inte låter mig träna på det sätt jag skulle vilja. sen går jag hem, äter middag, sitter på facebook/glor på tv/pratar i telefon. somnar med teven på varje kväll, och trots att jag sover sjukt oroligt är teven fortfarande på när klockan ringer så jag måste ändå sova tungt på nåt sätt. drömmer massa jobbigt skit om jobbiga människor. inatt drömde jag världens töntigaste men mest uppstressande dröm vilket resulterade i att jag satte mig upp i sängen och skrek rakt ut, PRECIS SOM PÅ FILM.

och angående PRECIS SOM PÅ FILM. jag såg 500 days of summer igår. den var bra men levde inte riktigt upp till mina höga förväntningar. däremot så är JAG killen i filmen. inte så att jag har en egen summer om ni fattar hur jag menar, men jag är ju så extremt bra på att inbilla mig saker och fästa mig vid människor som verkligen inte gjort sig förtjänt av det.
grinade cirka 3 tårar i slutscenen men annars var jag lika heartless som vanligt när det kommer till hjärta och smärta. :)
jag är en underlig människa.

idag var jag så cp-less så jag orkade fan inte träna. noll motivation. pga detta bestod min middag av 1 dl keso och 2 hårdbrödmackor så ikväll måste jag somna tidigt för att inte förgås av hunger.
min älskade mikaela påstår dessutom att jag måste sluta äta godis. MEN VAD KUL! snart har jag inga laster alls kvar. har dragit ner på alkoholen, lagt ner allt vad småsmisk heter och nu ska jag alltså inte få äta godis. fattas bara att jag slutar snusa så kan jag titulera mig renlevnadsmänniska. kanske ska börja äta banan som lördagsgodis och fjällvandra hela stråketveckan också.

alltså sorry för detta negativa inlägg men jag e bara så sinnessjukt less. längtar jättemycket efter erika och blir fan deprimerad av att inte få träffa henne på så länge.

men allvarligt talat tror jag nog att hela skiten handlar om att jag mentalt redan befinner mig på bali med henne och sandra och 1 miljon surfpöjkar. då är det här svenne-livet inte så jävla inspirerande.

snart blir jag glad och pepp igen. 2dagar till helg. :)

nu blire the baseballs, en dusch och kanske lite dexter. mord är alltid uppfriskande, hehehee.

//sur-tinten